Tisdag
Och så ville hon bara lägga sig ner och dö, vakna upp igen och ha ett enda beslut ur världen.
Tisdag
Första dagen i tre:an och jag får sluta efter drygt en timmes så kallad lektion. Skönt med mjukstart, men jag besväras av tanken på att jag inte kan fördriva cirka sex och en halv timme på ett bra sätt i stan, utan måste åka hem emellan innan träningen. Efter en timmes väntan, eller tidsfördriv får jag nog erkänna, sitter jag på bussen på väg mot Landet Ingenstans. Väl hemma beger jag mig i princip direkt till träningen. Hopp på bussen igen. Denna gång kommer jag in till Slussen för tidigt och får en halvtimme till övers. Det blir väl till att vänta igen då. Det är okej.
Äntligen framme och äntligen till det jag kom hit för. Eller nej förresten. Jag tog fel på dag- det var visst imorgon det var träning.
Lördag (som för övrigt faktiskt var en fin dag med mamma)
Mitt liv är så jävla vikt. Plus att jag är pinsam som säger det av just den där speciella anledningen. Avundsjuk. Orden ”jag vill också” dyker pang upp i mitt huvud: och de äcklar mig. Jag äcklar mig själv. Men vad gör man.
